Ny institutchef: Går det nu så godt for afrikanerne som helhed?

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Forfatter billede

Nordiska Afrikainstitutet (NAI) i Uppsala i Sverige har fået ny finsk chef og hun anmoder nu svenske ministre om at sammenligne deres og andres opfattelse af Afrikas økonomiske fremgang med den barske virkelighed for det store flertal.

Fem svenske ministre, Carl Bildt, Ewa Björling, Anders Borg, Gunilla Carlsson og Birgitta Ohlsson, drager nemlig til det Verdensøkonomiske Forum om Afrika i Kapstaden, 8-10 maj, skriver instituttet i domkirkebyen nord for Stockholm i en pressemeddelelse lørdag.

(se også http://www.weforum.org/events/world-economic-forum-africa-2013)

Förutom tandborste och myggstift bör ministrarna också ha rätt kunskap om den ekonomiska situationen i Afrika med sig i bagaget, hedder det.

Därför har Nordiska Afrikainstitutets nya direktör, Iina Soiri, tillsammans med institutets forskare gjort en checklista.

Hurtig økonomisk vækst – ja, men ligeså hurtigt voksende ulighed

Ojämlikheten ökar snabbt trots ekonomisk tillväxt och flera afrikanska länder är nu i klass med Latinamerika. Tillväxten beror till största del på råvaruexport av ett fåtal varor som sedan förädlas på annan plats.

Det finns få tillverknings (forarbejdnings) industrier, faktum är att det sedan 1990 sker en avindustrialisering i Afrika. Därför skapar tillväxten väldigt få nya jobb.

Samtidigt ökar arbetskraften med ytterligare drygt 120 miljoner människor under de närmsta sju åren. Befolkningsutvecklingen ökar också trycket på hälso- och utbildningssektorer.

Størrelsen af den afrikanske middelklasse er overdrevet

Rapporter hävdar att den afrikanska ”konsumtions (forbruger) klassen” har ökat från 60 miljoner till 90 miljoner människor de senaste tio åren.

I verkligheten handlar det om personer som rör sig med (har et rådighedsbeløb på) tjugo kronor per dag. Inte heller i Afrika kan man betecknas som medelklass då.

Bønder mister agerjord til kommercielle foretagender, der siden ikke udnytter den

De flesta afrikaner bor på landsbygden utan andra inkomster än vad jorden ger. Därför är så kallad ”land grabbing” ett verkligt problem när småodlare (småbønder) och boskapsfolk (nomader) förlorar mark till företags investeringar i storskaliga projekt.

Väldigt få av investeringarna har satts i drift, dock har människor redan förlorat marken.

Ingen vil betale skat til en stat som ikke levererer, men uden skatteindkomster ingen serviceydelser

Vad kan stater göra för att utöka (udvide) de samhälleliga tjänsterna när i genomsnitt endast fyra procent av invånarna betalar inkomstskatt? Samhällsstyrning generellt i Afrika innehåller många utmaningar (udfordringer).

Demokratiska val ökar men så även inslag av våld, etnisk politik och korruption.

Man kan se mere om Iina Soiri og det institut, hun leder på
http://www.u-landsnyt.dk/navnenyt/nyt-job/nordisk-afrika-institut-f-r-finsk-chef

————–
Yderligere oplysninger hos:
Iina Soiri, direktör vid Nordiska Afrikainstitutet, 018 471 52 40
Mats Hårsmar,
ledare för forskningsklustret International Links, 018 471 52 95
Francis Matambalya, NAIs expert på investeringar i Afrika, 018 471 52 64
Alle tlf. nr. med +46 foran nummeret

Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för forskning, dokumentation och information om det moderna Afrika i de nordiska länderna.