Sverige kommer inte behöva använda lika mycket pengar från biståndsbudgeten för att betala för flyktingkostnader nästa år, skriver magasinet.
Regeringen vil føre 6,4 miljarder kronor tillbaka till biståndet. Det innebär bland annat att flera biståndstagare som Sverige skurit ner (skåret ned) pengarna för, som Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Globala Miljöfaciliteten och Globla fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria, kommer att få pengar enligt tidigare plan.
Avräkningarna (modregningen) från biståndet för flyktingmottagande är något som används av både den förra (borgerlige) Alliansregeringen och den nuvarande regeringen (af Socialdemokrater og Miljöpartiet). Något som kritiserats av många debattörer.
“Det är ingen ökning av biståndet utan en omfördelning av biståndsramen. Regeringen fick brutal kritik för neddragningarna (nedskæringerne) och nu backar man vilket är bra”, säger Sofia Arkelsten, ledamot i (medlem af) utrikesutskottet for de konservative Moderaterna (M).
“Det är en enorm utmaning för Sida att hantera ryckigheten (det usikre i) att pengar går fram och tillbaka. Det oroar mig att det påverkar effektivitet och kvalitet i Sidas arbete”, säger Sofia Arkelsten til magasinet. (Sida er det svenske Danida, red.).
Enligt Hans Linde fra Vänsterpartiet är de stora avräkningarna (omdirigering af bistandsmidler til asylmodtagelse) något som påverkat Sveriges trovärdighet som biståndsland negativt.
“Sverige är en dålig förebild när det gäller avräkningarna. Vi ligger bland de länder i EU som avräknar högst andel av kostnaderna för flyktingmottagandet mot biståndet”, säger Hans Linde (der er sit partis u-landsordfører).
Baggrund
Våren 2016 föreslog regeringen en minskning av biståndet med 4,1 miljarder sv. kr. på grund av ökade kostnader för asylmottagande.
Antalet flyktingar som kommer till Sverige har nu minskat och regeringen föreslår därför inför höstbudgeten att 6,4 miljarder kronor återförs (tilbageføres) till biståndet, som kommer att fördelas så här:
• Humanitärt bistånd med fokus på barn: 1,6 miljarder (500 miljoner till Unicef, 600 miljoner totalt till UNHCR, CERF, WFP m fl samt 500 miljoner till Sidas humanitära anslag (bevilling))
• Sköra (skrøbelige) stater (inkl. Irak) och långsiktigt arbete: 500 miljoner
• Jämställdhet (ligestilling), SRHR, miljö/klimat och civilsamhällesorganisationer (NGOer): 400 miljoner
• Återställande av neddragning och anslagskrediter: 3,9 miljarder
Förslagen är resultatet av en överenskommelse med Vänsterpartiet.
Stadig den hele procent i Sverige
Der er bred politisk enighed i Sverige om, at bistandsmidlernes omfang bør ligge på den berømte ene procent af bruttonationalindkomsten (BNI) – eller med lidt god vilje nationalhusholdningen.
Det nye fremstormende højreparti, Sverigedemokraterna, er indtil videre ene om at udfordre denne holdning.
Herhjemme har vi ikke nået den ene procent siden 2001 og senest har Venstre-regeringen skåret yderligere ned i u-landsmidlerne, så de blot udgør 0,7 procent af BNI. Sådan som Dansk Folkeparti har ønsket i adskillige år.
Samlet set betyder det, at den danske bistand nu er på 15 milliarder kr. om året og slet ikke kan måle sig med den svenske i omfang.
