Af Christin Sandberg, www.latinamerika.nu
GUATEMALA BY, 12. Februar 2010: Konstitutionsdomstolen i Guatemala har fastslagit att rätten till folkomröstningar enligt ILO-konvention 169 kan likställas vid konstitutionell rätt. Därmed får ursprungsfolksrörelsen i Guatemala stöd för de 42 lokala folkomröstningar som har organiserats i lika många kommuner sedan 2005.
21 december fastslog konstitutionsdomstolen i Guatemala att det inte finns någon hierarkisk ordning mellan en internationell konvention som har ratificerats och nationell lagstiftning. Det innebär att ILO-konvention 169, som ger ursprungsfolken rätt till information och att få säga sitt innan företag intar deras mark och tömmer den på värdefulla mineraler och andra naturresurser, inte kan avfärdas med att den inte ingår i landets gruvlag.
– Det viktigaste i domen är att det fastställs att staten är skyldig att rådfråga ursprungsfolken i folkomröstningar innan ingrepp görs på deras mark, säger Udiel Miranda som är juridisk rådgivare i ursprungsfolksrörelsen (COPAE) och själv tillhör ursprungsfolken maya-mam.
18 juni 2005 organiserade invånarna i bergskommunen Sipakapa i Nordvästra Guatemala den första lokala folkomröstningen enligt ILO-konvention 169. Detta i samband med att det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp köpte upp mark i deras kommun för att gräva guld. Företaget hade fått tillstånd av staten. Människorna som bodde på marken sedan generationer fick varken information eller möjlighet att påverka beslutet. Helt plötsligt hade gruvan brett ut sig på ett område som sträcker sig över 20 kvadratkilometer.
Goldcorp är inte det enda utländska företag som har tagit sig in på den guatemalanska marken, som är rik på naturresurser i form av mineraler, skog och vattenkraft. De är otaliga de megaprojekt som har startats upp i geografiskt tättbefolkade områden i framför allt norra Guatemala och tvingat människor på flykt, ödelagt natur och förstört den biologiska mångfalden för all framtid.
Motreaktionen har dock inte låtit vänta på sig. Sedan Sipakapa har folkomröstningarna förvandlats till en massrörelse. I dag har 42 omröstningar anordnats genom lokala initiativ i lika många kommuner. Över 600 000 personer har röstat till försvar för ursprungsfolkens individuella och kollektiva rättigheter, framför allt rätten till kollektivt ägd mark, och mot internationella företags utvinning av naturresurser i form av megaprojekt.
Domen är en delseger i kampen för ursprungsfolkens rättigheter som ursprungsfolksorganisationer, människorättsorganisationer och aktivister i det civila samhället länge har drivit.
– Konstitutionsdomstolens uttalande stärker oss i vår argumentering för att påvisa statens skyldighet att rådfråga ursprungsfolken och att trycka på för att inkludera rätten till folkomröstningar i en ny gruvlag alternativt som en ny separat lag, säger Miranda.
Han sammanfattar: – Domen fungerar som en injektion i kampen för ursprungsfolkens rättigheter.
