Af Aron Lindblom, www.latinamerika.nu
GUATEMALA BY, 19. september 2010: Rättegången mot några av de soldater som i december 1982 deltog i massakern i samhället Las Dos Erres, Peten, Guatemala, har nu inletts. Fallet är unikt då inga militärer tidigare åtalats i en guatemalansk rättegång för sitt deltagande i massakrer i landet.
Sjutton soldater finns utpekade i rättsprocessen men hittills har endast tre personer gripits och åtalats.
En man har gripits i USA misstänkt för att ha deltagit i massakern. Den gripne har erkänt att han deltog i massakern men uppger att han agerade på order och av rädsla för att själva bli dödad.16 september dömdes samma man till tio års fängelse i USA för att ha ljugit i sin ansökan om amerikanskt medborgarskap. Guatemala har bett att få mannen utlämnad för att ställa honom inför rätta för sitt deltagande i massakern.
Lång rättsprocess
Den guatemalanska rättsprocessen rörande massakern i Las Dos Erres har pågått i flera år och präglats av korruption och upprepade försök att förhala rättvisan. Att rättegången nu satt igång ses som en framgång för de människorättsorganisationer som är med och driver fallet och förhoppningen är att fler militärer ska kunna åtalas för historiska övergrepp.
Den 24 november 2009 dömde den interamerikanska domstolen den guatemalanska staten som skyldig till massakern. Enligt domen är staten tvungen att betala skadestånd till släktingarna till de dödade samt till de två personer som överlevde massakern. Dessutom måste Guatemala reformera sitt rättsystem för att förhindra att brottsutredningar förhalas på det sätt som har skett i fallet Las Dos Erres.
251 personer dödades
Det var i december 1982, under tiden för Rios Montts diktatur, som guatemalanska elitsoldater (så kallade kaibiles) massakrerade 251 människor, majoriteten kvinnor och barn, i Las Dos Erres. Samhället anklagades för att tillhöra gerillan och massakern utfördes med utstuderad grymhet, tortyr och övergrepp. Flera kvinnor våldtogs i samband med massakern och efter dödandet kidnappade en av soldaterna ett barn och registrerade barnet som sitt eget. Endast två personer överlevde massakern.
