Af Arijana Marjanovic, www.latinamerika.nu
LA PAZ, BOLIVIA, 15. oktober 2010: I förra veckan godkändes en ny lag mot rasism och diskriminering i Bolivia. Lagen har orsakat kraftiga protester från landets journalister och massmedia, och 25 journalister har börjat hungerstrejka för att visa sitt motstånd.
Runt om i landet demonstrerar journalister täckta av kedjor och med munkavle. De menar att den nya lagen är ett hot mot yttrandefriheten och landets demokrati.
– Jag är en medborgare som inte är redo att låta mina idéer tystas, mycket dåliga saker håller på att ske i Bolivia, säger Pedro Rivero Jordán, chef för en av landets största dagstidningar, El Deber, till tidningen La Prensa.
I dagsläget hungerstrejkar 25 journalister mot vad de kallar ”munkavlelagen”. På söndagen, tre dagar efter att president Evo Morales godkänt den antirasistiska lagen, anslöt sig även El Debers chef till strejken.
Enligt Pablo Zenteno, ledaren för Pressarbetarnas fackförbund, är det inte hela den antirasistiska lagen de motsätter sig.
Det är bara de två paragraferna som kränker yttrande och tryckfriheten som vi protesterar emot, säger han till tidningen La Razón.
Journalisterna som protesterar fruktar att de två omstridda paragraferna kommer att användas för att kontrollera yttrandefriheten genom att straffa de som publicerar åsikter som anses rasistiska eller diskriminerande. De vill därför att paragraf 16 upphävs och att paragraf 23 ändras.
Staten först att applicera rasistisk politik
Marielle Cauthin är undersökande journalist på bland annat La Razon och magasinet Upsidedownworld. Hon anser att lagen har brister.
– Vad händer om en journalist befinner sig mitt i en gatudemonstration och en intervjuad förolämpar en politiker med orden “indian” eller “cholo” (ett mycket nedsättande skällsord för bolivianer från högplatån, ungefär “indianaktig bonde”)? Journalisten vore ju varken ordens upphovsman eller skyldig till dessa. Å andra sidan, att inte tillåta medborgaren i fråga att uttrycka sig, vore att inte respektera dennes yttrandefrihet. Censurgränsdragningen är mycket svag, säger Cauthin till Latinamerika.nu.
Hon tycker att Bolivia är i behov av en seriös och inkluderande debatt vad gäller rasism och diskriminering men att lagen även bör omfatta staten, det vill säga att även statens rasistiska och diskriminerande aktiviteter bör kontrolleras och straffas.
– Man måste förstå att det bolivianska samhället, liksom många latinamerikanska samhällen, faktiskt har byggts upp på en djupt rasistisk stat. Staten har historiskt varit den första att applicera rasistisk politik. Exempelvis att bara spanska erkändes som officiellt språk och inte de resterande 36 ursprungsspråken, eller att vita och mestizer dominerade över ursprungsfolken. Jag saknar i den nya lagen möjligheten att applicera den på staten så att den inifrån kan förändras. Medierna bör däremot acceptera debatten och inte avvisa den, säger Marielle Cauthin.
Aktivister samlar in namn mot den nya lagen. Över 100.000 namn har redan samlats in här i Santa Cruz på 13 dagar
Ytringsfriheden bør have begrænsninger
Den bolivianske representanten för Avdelningen för Förenta Nationernas Delegation för Mänskliga Rättigheter, Dennis Racicot, tycker att protesterna är överdrivna. Han instämmer inte heller i att lagen innebär munkavle för journalisterna.
Yttrandefriheten är en fundamental och mycket viktig rättighet, men den bör ha begränsningar, säger Dennis Racicot till La Prensa.
Han jämför med tio andra länder av vilka nio har liknande föreskrifter i brottsbalken kring rasism och diskrimineringsbrott. Det vill säga att det finns en laglig reglering av vad som får sägas/skrivas och inte i media. Tyskland och Chile är två av dessa länder.
– Journalisterna som protesterar slår i luften. Lagen är inte oförenlig med den reglerade yttrandefriheten i resten av världen, säger Dennis Racicot till tidningen La Jornada.
Han klarlägger däremot att de omdebatterade paragraferna 16 och 23 kräver preciseringar för att undanröja oklarheter om vad som får och inte får yttras i media.
Fakta:
Paragrafernas innehåll
Paragraf 16
Massmedia som tillåter och publicerar rasistiska och diskriminerande åsikter kommer att bli föremål för ekonomisk sanktion och indragning av arbetstillstånd, enligt reglamente.
Paragraf 23
I de fall då brottet begåtts av anställd på social massmedia, eller av dess ägare, kan ingen typ av immunitet eller privilegier åberopas.
