Torsdag lanseras ett nytt policyramverk för den övergripande inriktningen av svenskt bistånd. Regeringen fokuserar mer på hållbara resultat – och mindre på detaljkontroll. Remissrundan (den offentlige høring) gav nästan 190 svar.
Ett tecken på stort engagemang, enligt biståndsminister (udviklingsminister) Isabella Lövin fra Miljøpartiet i den rød-grønne regering i Stockholm, skriver magasinet.
Enligt biståndsminister Isabella Lövin är den nya biståndspolitiska dagordningen anledningen till att regeringen nu tagit fram ett nytt policyramverk, tydligt kopplat till Agenda 2030 och med en ambition att synliggöra hur olika områden är knyter an till varandra.
"I ljuset av den här nya biståndspolitiska dagordningen behöver vi ett omtag av politiken där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet vävs ihop. Ett konkret exempel är att Sverige har drivit på starkt för att den gröna klimatfonden ska ha en jämställdhetspolicy (ligestillingspolitik). Det är otroligt viktigt att inte bara ge teknisk hjälp till miljö- och klimatarbete utan också tänka på demokrati, mänskliga rättigheter och deltagande", säger Isabella Lövin.
Medan ramverket PGU – Politik för Global Utveckling – är övergripande och styr samtliga politikområden är det nya policyramverket ett styrdokument just för biståndet, riktat till myndigheter och utförare.
Redan i PGU:n från 2003 låg fokus på rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv. I policyramverket lyfts ytterligare tre perspektiv in: miljö och klimat, jämställdhet och konflikt. Dessa områden är enligt Isabella Lövin särskilda utmaningar som kräver mer fokus.
Nytt förhållningssätt till resultat
Genom policyramverket vill regeringen också markera en ny politisk riktning för det svenska biståndet. Tydligast blir det i förhållningssättet till resultat och biståndseffektivitet.
Alliansen (den fhv. borgerlige regering, red). drev en biståndspolitik med starkt fokus på kontroll och resultatbaserad styrning. I deras biståndsplattform nämns ordet resultat i olika former hela 132 gånger; att jämföra med 23 i den rödgröna regeringens policyramverk.
Isabella Lövin betonar att hon givetvis vill se resultat med biståndet men i högre grad lägger fokus på långsiktig och hållbar måluppfyllelse.
"Det svenska biståndet är väl kontrollerat när det gäller uppföljning. Men svåra miljöer kräver ibland risktagande. Att jobba långsiktigt och metodiskt med möten mellan klanledare och stöd till kvinnors deltagande i uppbyggnaden av Somalias kan till exempel vara svårt att rapportera i termer av hur många liv svenskt bistånd har räddat i år. Men det är ju så ett effektivt bistånd på lång sikt ser ut, anfører hun.
Fokus på samordning och kunskapsutbyte
Mycket fokus ligger också på att i linje med internationella rekommendationer arbeta utifrån givarsamordning, dialog, kunskapsutbyte och långsiktiga nationella planer upprättade tillsammans med mottagarna.
"Den förra regeringen hade mycket fokus på korruption och att det inte skulle försnillas pengar. Det vill vi givetvis bygga vidare på men vi vill se en tydligare inriktning på lokalt ägarskap och partnerskap".
"Det finns en rad dåliga erfarenheter med att biståndet blir alltför instrumentellt när det styrs av givarna. Utan egen drivkraft hos mottagarna brukar det inte nå särskilt långt, säger Isabella Lövin.
Kritik om bristande prioritering
Læs videre på
http://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2016/nytt-ramverk-for-svenskt-bistand/
