Brasiliansk jordrettigheds-aktivist: Vold gennemsyrer hverdagen

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Max da Rocha, www.latinamerika.nu

RIO DE JANEIRO, 19. Maj 2009: Våld genomsyrar vardagen för de politiskt aktiva på den brasilianska landsbygden. Charles Trocate, aktivist i de jordlösa lantarbetarnas rörelse MST i delstaten Pará, berättar om repressionen, mediebevakningen och de multinationella företagens expansion.

– Jag har inte vågat sova hemma på flera månader, berättar Charles Trocate, delstatskoordinatör för MST i Pará. Efter att ha tagit emot dödshot undviker han att röra sig på offentliga platser och vardagen i delstaten beskriver han som ett rent helvete.

Delstaten Pará i Amazonas-regionen i norra Brasilien, beskrivs som brännpunkten för våldet och förföljelserna av politiskt aktiva på den brasilianska landsbygden. Den kristna jordrättighetsrörelsen Comissão Pastoral da Terra, CPT, uppger i en studie att de senaste 36 åren har över 832 mord knutna till marktvister registrerats i delstaten Pará. Majoriteten av offren är jordlösa lantarbetare, småbönder och ursprungsfolk.

– Det är ett inbördeskrig, beskriver Charles. Det har skapats våldskultur där den dominerande klassen genom repression försvarar kapitalägarnas intressen. Av delstatens sju miljoner invånare, lever fyra miljoner under fattigdomsgränsen och det är mot denna bakgrund som våldet ökar.

Våldsspiralen i Pará är inte unik utan en blodig förlängning av de sociala problem som kokat på den Brasilien landsbygden i decennier. De närmast feodala maktstrukturerna, som i allians med multinationella företag, håller ett fast grepp om naturresurserna och marken i regionen, är nära sammanflätade med de politikerna, menar Charles.

Den 6 april hölls ett möte i staden Marabá i Pará, lett av ordföranden för det nationella jordbruksrådet. Ett flertal kongressledarmöter, delstatspolitiker och cirka 500 storgodsägare deltog i mötet. Deltagarna kritiserade statens tröghet i ingripanden då sociala rörelser, som MST, ockuperar storgods. Politikerna svarade i sin tur med att uppmana storgodsägarna att beväpna sig själva och organisera miliser då staten dröjer med att undsätta dem, berättar Charles.

Strax därefter, den 18 april, skedde en våldsam konfrontation på ett ockuperat storgods i Pará. Åtta jordlösa lantarbetare och en säkerhetsvakt skadades, där två jordlösa skadades allvarligt. De ledande nyhetskanalerna rapporterade att de jordlösa hade provocerat konfrontation. Ockupanterna anklagades för att ha hållit journalister gisslan och använts dem som mänskliga sköldar. Snabbt uppmanade flera oppositionspolitiker och ordföranden för Brasiliens högsta domstol, Gilmar Mendes, till hårdare tag mot MST och andra sociala rörelser.

– Det tydligt att man försöker, med hjälp av smutskastning i media, kriminalisera jordockupationer och hela MST. Uttalandena från journalister på plats och polisrapporten från händelsen bekräftar att MST inte höll någon gisslan. Det var de tungt beväpnade säkerhetsvakterna som tillfångatog tre lantarbetare. Vi tvingades fly från platsen för att inte fler skulle skadas. Hur skulle vi kunna ha hållit någon gisslan? Det är ännu en lögn från de stora nyhetsmedierna för att försvaga stödet för MST.

Charles ser inga tecken till förändring. Media, politiker och storgodsägare samverkar för att pressa MST till bristningsgränsen, menar han.
– Men vi kan inte låsa oss i analyser och teorier om kapitalismens utveckling. Vi har inte råd att intellektualisera fram och tillbaka. Vi tar ställning för vi är övertygade att alternativen vi erbjuder går att förverkliga. Det finns en annan väg och det är vårt ansvar att föra kampen för Amazonas framtid vidare.