Latinamerikas anden befrielse

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Lena Zetterström, www.latinamerika.nu

COSTA DO SAUIPE, 18. December 2008: 33 statschefer och regeringsrepresentanter för de latinamerikanska och karibiska länderna uttalade onsdag den historiska intentionen att skapa en allamerikansk samarbetsallians – de Amerikanska Staternas Organisation – utan medverkan från USA och Kanada.

Enligt Brasiliens president Luis Inácio Lula da Silva, värd för toppmötet, är det dags för Latinamerika att lämna den underdåniga relation som kontinenten historiskt har till USA.

– Ett underdånigt beteende i politiken leder till att man inte blir respekterad eller behandlad som man förtjänar, sa Lula vid presskonferensen.

Men den nya attityden innebär ingen protest mot USAs valde president Barack Obama som tillträder i januari:

– Vi avvaktar och ser hur Obamas politik gentemot de latinamerikanska länderna kommer att utveckla sig, sa Lula.

I februari 2010 kommer representanter från länderna i regionen att mötas igen, i Mexiko, för att konkretisera planerna för den föreslagna integrationen:

– Vi vill skapa en organisation av latinamerikanska och karibiska stater som tillåter oss att ha våra egna regler och system för integration och som värdesätter vår egen identitet och styrka, sa Mexikos president Felipe Calderón.

De latinamerikanska ledarna talade om initiativet som ”en andra befrielse”, ca 200 år efter den koloniala befrielsen från Spanien och Portugal.

Dagarna innan statschefernas toppmöte hade latinamerikanska sociala rörelser samlats till ett parallellmöte för ”Folken från Syd”, också det i delstaten Bahia i Brasilien.

I sitt slutdokument erkänner rörelserna att en del regeringar på kontinenten har börjat söka alternativa utvecklingsvägar, men att statschefernas integrationssträvanden fortfarande i hög grad följer den gängse globaliseringspolitiken.

Det alternativa toppmötet föreslår i 16 punkter riktlinjer för en integrationspolitik som verkligen kommer folken till godo, med respekt för de mänskliga rättigheterna, matsuveränitet, autonomi och diversitet, inte bara en marknades integration för eliten.