Af Tove Silveira Wennergren, www.latinamerika.nu
DEN DOMINIKANSKE REPUBLIK, 8. marts 2009: Det här året kommer sju länder i Latinamerika gå till presidentval och nio kommer att välja nya lagstiftare. Frågan är om kvinnorna kommer att ta större plats i den latinamerikanska politiken i år?
Förra året var ett relativt lugnt valår, där endast Dominikanska Republiken och Paraguay gick till valurnorna. Som resutat av dessa processer förändrades mycket lite i fördelningen mellan kvinnor och män i politikens toppskikt. I snitt är 24 procent av kontinentens ministrar kvinnor.
Framstegen vad gäller ministerposterna är att kvinnor nu även innehar poster som försvarsministrar och utrikesministrar, som historiskt sett varit reserverade för män. Bland parlamentsledamöter är andelen kvinnor i snitt 21 procent, visar siffror från Institutet för demokrati och valassistens, IDEA.
Brasilien är det land som har minst andel kvinnliga ministrar, de utgör bara 6 procent. Ecuador har den högsta siffran med 38 procent. Brasilien står också för bottennoteringen i andelen kvinnliga lagstiftare, med 9 procent. Kuba och Argentina har de högsta noteringarna med 43 respektive 40 procent. I Guatemala är 2 procent av borgmästarna kvinnor, medan Venezuela kan skryta med 22 procent.
Det är alltså på lokal nivå som kvinnorna lyser mest med sin frånvaro. I 11 av de latinamerikanska länderna når antalet kvinnliga borgmästare inte över 10 procent.
Inför den förra intensiva valperioden på kontinenten 2005 talades om en eventuell könsrevolution med namn som Michelle Bachelet, Lourdes Flores Nano, María Renée Duchén, María Corina Machado till president- och vicepresidentposterna i Chile, Peru, Bolivia och Venezuela. I dag är det Bachelet och argentinska presidenten Cristina Fernandez kvinnorna på de högsta politiska ämbetena på kontinenten, omgivna av 18 manliga presidenter.
De kommande valen får utvisa om kontinenten kommer att göra framsteg i frågan om en jämnare könsfördelning inom politiken.
