Af Erika Brenner, www.latinamerika.nu
MANAGUA, 8. Maj 2009: Befolkningen i Cuzmapa, en av Nicaraguas fattigaste kommuner, har tagit upp kampen mot den globala ekonomiska krisen, bristen på mat och klimatändringarna. Innan odlade de enbart majs och bönor och köpte resten utifrån. Nu odlar de varierat, äter sunt och säljer resten.
Tomater, bönor, majs, ägg och kött. Medicinväxter, blommor och kryddörter. Det är glada miner under den livliga försäljningen, ur meterhöga högtalare dånar det ut reggeaton.
Cuzmapaborna håller sin andra ”gröna marknad” i kommunens lilla centrum. 36 kvinnor tog initiativet till marknaden, där befolkningen en gång i veckan kan sälja sina produkter. De flesta försäljarna har små jordlottar på mindre än en halv hektar som de tidigare odlade lite bönor och majs på. Resten av maten köpte de in från andra kommuner.
Nu har de lärt sig nya odlingstekniker, förbättrat jorden, fått tillgång till frön och säljer stolta en lång rad produkter, direkt till konsumenten och utan mellanhänder, som skulle behålla den större del av vinsten.
Allt som allt deltar cirka 70 familjer i ett initiativ, som handlar om att utnyttja få resurser maximalt, diversifiera odlingen och att använda ekologiska odlingsmetoder.
Odling i bildäck en meter över marken håller skadedjuren borta utan bekämpningsmedel
– Folk tjänar mera, de äter varierad mat och har lärt sig nya odlingstekniker. Kvinnorna migrerar inte längre till Honduras på jakt efter ett uselt jobb, säger Angela Rodriguez från INSFOP, en nicaraguansk enskild organisation som sedan 1996 har stött befolkningen i Cuzmapa i dens kamp för en drägligare tillvaro.
En orsak till de goda resultaten är folkbildarna. Idéen är att utbilda dem i odling, folkhälsa och djurskötsel för att de i sin tur ska ge vidare av sin kunskap. Nu har det etablerats ett helt nätverk av folkbildare.
– Tidigare kunde vi bara göra majsbröd och sköta om barn. Nu vet vi massor om odlingstekniker, hälsa, kost och diversifiering av produkter, som vi ger vidare till andra, säger Mariela.
Hon arbetar numera tillsammans med sin man på den lilla gården – om hon inte fortbildar sig eller ger vidare av sin kunskap. Arbetet är frivilligt och i perioder hårt. Ibland lämnar Mariela mannen och de tre barnen en vecka i taget för att undervisa eller själv lära sig mera. Men enligt Mariela Ramirez för arbetet mycket positivt med sig.
– Vi folkbildare är väldigt ansedda i kommunen. Jag har förlorat min blygsel och fått större självförtroende. Mitt liv har ändrat sig mycket sedan jag blev folkbildare.
– Vårt arbete har även lett till, att kvinnorna numera inte föder sina barn hemma, men på hälsocentret, säger Mariela Ramírez
Cuzmapaborna får även stöd av bland annat bondeuniversitetet UNICAN och FN:s livsmedelsorgan, FAO. FAO har har bland annat deltagit i utbildningen av folkbildarna, hjälpt till med att upprätta gemensamma fröbanker och förbättra jorden.
– Cuzmapaborna har främst fått tekniskt stöd, mindre ekonomiskt. De goda resultaten beror på att det har funnits stor solidaritet mellan de olika aktörerna i arbetet för ett gemensamt mål och på att befolkningen har arbetat hårt. I dag organiserar de sig själva, bildar allianser med andra och tar initiativ till egna projekt som marknaden, säger chefen för FAO:s program för matsäkerhet i Nicaragua (PESANN), Adolfo Martín Hurtado Díaz.
– De är alltmer självgående. De bekämpar effekterna av den globala ekonomiska krisen, bristen på mat och klimatändringarna och med goda resultat. De har lärt sig att utnyttja de resurser som står till rådighet, och inte minst sig själva.
