Guatemala: Minedrift skaber konflikter

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Anika Agebjörn och Marre Mayr, observatører i den Kristne Fredsbevægelse i Guatemala, www.latinamerika.nu

GUATEMALA BY, 28. August 2009: AP-fonderna bidrar till att skapa konflikt genom investeringar i det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp Inc. I en ny rapport från Acoguate – namnet för samarbetsprojektet som Kristna Fredsrörelsens arbetar med i Guatemala – beskrivs och förklaras de konflikter som uppstår när stora gruv- eller dammprojekt planeras och genomförs i landet. Flera miljöförstörande megaprojekt planeras i Guatemala utan att staten och företagen respekterar ursprungsfolkens rätt att bli informerade och tillfrågade.

De drabbade ursprungsfolken har enligt såväl landets konstitution som kommunallagen och ILO 169 (som Guatemala har ratificerat) rätt att bli informerade och tillfrågade innan beslut tas. Deras omdömen ska också respekteras. Mer än en halv miljon invånare i landet har hittills sagt nej till gruvdrift, vid 36 lokala folkomröstningar.

Rapporten lyfter fram ett aktuellt exempel, guldgruvan Marlin i västra Guatemala, som har mött ett starkt folkligt motstånd och orsakat allvarliga sociala konflikter. Acoguate, och Kristna Fredsrörelsen, har sedan 2005 skickat fredsobservatörer till området och medföljer organisationen Adismi, som utsatts för flera hot på grund av sitt motstånd mot gruvan. Gruvan ägs och drivs av det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, där även de svenska AP-fonderna är delägare.

Och det här är bara början. Enligt rapporten har multinationella företag 350 koncessioner för att leta mineraler i landet, och 40 stora dammprojekt planeras.

Rapporten heter “Hårt tryck på ursprungsfolkens landområden i Guatemala” (översatt till svenska) och finns att ladda ner på spanska på adressen:

http://guatemala.at/ido%20smi/ido_sanmiguel.pdf