Af Johanna Kvarnsell
I juni ledde blodiga protester i peruanska Amazonas till att två lagdekret som hotade ursprungsfolkens rättigheter drogs tillbaka. Fem månader senare fortsätter kampen mot de resterande dekreten. Vi kommer att mobilisera oss igen om lagdekreten som hotar våra byar och samhällen inte dras tillbaka, säger Miguel Palacín Quispe, peruan och ordförande för det andinska nätverket för ursprungsfolk, CAOI.
Tidigt på morgonen den 5 juni 2009 brakade helvetet lös i regionen Bagua i peruanska Amazonas. Efter två månader av vägblockader fick polisen order om att mota bort de demonstranterna som hade intagit en väg i området “djävulens kurva”. Det var starten på blodbadet i Bagua. De officiella siffrorna räknar till 33 döda, 24 poliser och 10 civila samt 200 skadade, men ursprungsfolksrörelsen hävdar att offren är betydligt fler än så.
Bakgrunden till manifestationerna i Amazonas är det frihandelsaval som Peru har skrivit med USA och som trädde i kraft i februari i år. Efter att avtalet förhandlats fram 2006 gav Perus parlament presidenten 180 dagar på sig att utfärda lagdekret som skulle underlätta genomförandet av handelsavtalet med USA. Under sex månader utfärdade Alan Garcia 99 dekret. I efterhand har många av dekreten kritiserats för att gå emot konstitutionen, internationella arbetsorganisationens konvention 169 om ursprungsfolks rätt att bli tillfrågade och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter.
Protesterna började 2008
De 99 dekreten var orsaken till att ursprungsfolken i Amazonas i augusti 2008 samlades till protester. Kraven var att 30 dekret som hotade bevarandet av naturresurser samt ursprungsfolkens rätt till sitt territorium i Amazonas skulle dras tillbaka. Efter två veckor av protester beslutade parlamentet att de två allvarliagste dekreten, 1015 och 1073 skulle dras tillbaka. Man fick också ett löfte om att de övriga dekreten skulle ses över.
I april 2009 startade protesterna mot lagdekreten igen. Trots att en flerpartikommision hade sett över de dekret som kritiserats mest hade ingenting hänt. Efter två månader av vägblockader och protester kom den ödestigra ordern, att utrymma vägen vid djävulens kurva. Först nu, flera månader efter, börjar man få klarhet i vad som verkligen hände, tack vare flera internationella kommisioner som har besökt Peru för att utvärdera händelserna.
Spjut mot gevär
En av demonstranterna vid djävulens kurva, N Padilla, berättar i en rapport från Internationella förbundet för mänskliga rättigheter (FIDH) om morgonen den 5 juni.
Poliserna förolämpade oss och hotade oss att om vi inte flyttade på oss skulle det flyta blod. De började med att kasta tårgasbomber och vi svarade med stenar. Skjutandet började halv sex på morgonen. Vi hade bara spjut och bad dem om att inte skjuta men de fortsatte.
Dödandet slutade inte efter den blodiga utymningen av djävulens kurva. Samma dag dödade en grupp ursprungsfolk tio poliser i en hämndaktion.
Salomón Awanash, ledare för byn Nazareth, uttrycker i samma rapporten från FIDH sin sorg över händelsen.
– Vi är upprörda över att ha förlorat så många av våra bröders liv, både ursprungsfolk och poliser. Poliserna hade inget att göra med oss, det var inte deras fel, det var centralregeringen som gav orden om att häva vägblockaden.
Ursprungsfolken mer synliga
Efter dödskjutningarna drogs ytterligare två av de mest kritiserade dekreten, 1064 och 1090, tillbaka.
Ett annat resultat av händelserna i Bagua är att Peru har fått upp ögonen för ursprungsfolkens kamp. Ursprungsfolksledaren Miguel Palacín Quispe, menar att protesterna i Bagua betydde mycket för ursprungsfolken i Peru.
– Förut sades det att det inte finns någon ursprungsfolksrörelse i Peru och att alla var nöjda med en ekonomisk modell som bygger på exploatering av naturresurser. Men det visade sig att de hade fel.
Händelserna i Bagua betyder dock inte att kampen för rättigheter är över.
– Vi vill fortfarande att man drar tillbaka de 40 dekret som berör ursprungsfolken, säger Miguel Palacin Quispe.
Han är noga med att påpeka att en händelse som Bagua inte får upprepas. Därför söker ursprungsfolksrörelsen nu dialog.
– Efter händelserna i Bagua koncentrerar vi oss på två saker. Det ena är att samla ursprungsfolksrörelsen i hela landet, både i Anderna och Amazonas.
– Det andra är att söka dialog. Om inte regeringen vill föra en dialog med oss får vi vända oss till internationella organ för att de ska lyssna på oss. Samtidigt kommer vi att fortsätta påtala det som har hänt och mobilisera oss.
