Bolivia fejrer 200 års frihedskamp

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Kerstin Edquist, www.latinamerika.nu

LA PAZ, 17. juli 2009: Med fyrverkerier, gatuparader och dans firades 200-årsjubileet av självständighetskriget mot Spanien under torsdagen i La Paz. Bland firarna fanns flera av Sydamerikas vänsterpresidenter, som kom med stark kritik mot USA:s fortsatta imperium i Amerika.

– Nu måste vi kämpa tillsammans för den andra och definitiva frigörelsen av Latinamerika, sade Ecuadors president Rafael Correa.

Den 16 juli 1809 startade en revolution ledd av Pedro Domingo Murillo i La Paz i Bolivia. Syftet var att frigöra sig från det spanska kolonialmakten och göra slut på förtrycket och exploateringen av naturresurser i Latinamerika. Det var början på det frihetskrig som ledde till kontinentens självständighet.

200 år senare samlades presidenterna för Bolivia (Evo Morales), Ecuador (Rafael Correa), Venezuela (Hugo Chávez) och Paraguay (Fernando Lugo) för att högtidlighålla minnet.

– Revolutionen är en viktig milstolpe, men vi måste komma ihåg att det fortfarande finns intern kolonialism här. Kolonialism som vill förvandla folket till anställda och ekonomiska modeller som vill fortsätta att exploatera våra naturresurser, sade Morales i sitt tal och hänvisade till närvaron av de transnationella företagen och den internationella valutafonden, IMF.

Honduras i fokus

Presidenterna tog tillfället i akt för att visa sitt stöd till Honduras nyligen avsatta president Manuel Zelaya. Landets före detta utrikesminister, Patricia Rodas, var närvarande i La Paz och sade att Zelaya snart kommer att återvända till makten.

– Om inte kuppmakarna har gett tillbaka makten innan lördag, då kommer vi att vidta mycket mer akuta åtgärder. Det föreskriver till och med vår grundlag, sade Rodas vid en presskonferens.

Både Chávez och Morales anklagade i sina tal USA för att ligga bakom statskuppen i Honduras.

– Militärerna i Honduras skulle inte ha tagit ett enda steg om de inte hade haft stöd från USA:s militär som finns i landet, sade Chávez.

Kritik mot firandet

Från den bolivianska regeringsoppositionen fick firandet i La Paz kritik både för att inte ta hänsyn till risken för att sprida den så kallade svininfluensan och för att förvandla frihetskampen till ett möte mellan vänsterpresidenter.

– Morales visar på underkastelse och tjänarfasoner (gentemot Chávez) när han förvandlar La Paz minneshögtid till ett ALBA-möte i försvar till Manuel Zelaya i stället för att hylla de hjältar som offrade sina liv för frihetskampen, sade den förre presidenten Jorge Tuto Quiroga, som bojkottade firandet, till tidningen Los Tiempos.

Även från ursprungsfolksrörelserna fanns kritik mot festandet. Dockor av Pedro Domingo Murillo brändes i staden El Alto för att visa att han inte är allas frihetshjälte.

– Murillo var med och mördade ursprungsfolkens frihetskämpe Tupac Katari och han såg ursprungsfolken som slavar. Kanske var han en hjälte för spanskättlingarna, men det är inget som vi tänker fira, sade den andlige aymaraledaren John Ledezma.