Bolivia kræver legalisering af koka-dyrkning

Rörelserna stödjer den bolivianska regeringens kampanj för att ändra den FN-konvention från 1961 som klassar växten som en illegal substans. Sverige har ställt sig på USA:s sida i frågan.

Nyhetsbyrån Red Erbol uppger att rörelsernas medlemmar protesterat utanför USA:s ambassad i La Paz. Samtidigt hölls även festliga tillställningar i alla landets departement där man tuggade kokablad och informerade om växten och de produkter som tillverkas av den.

Detta för att stödja Bolivias kampanj som syftar till att ta bort kokabladet från FN:s lista över förbjudna droger. Ur den bolivianska regeringens synvinkel kriminaliserar denna konvention de kulturer som använder kokablad och utgör därmed även ett brott mot FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter.

När FN får in protester mot ett förslag har FN 2 val: att neka förslaget på en gång, eller att hålla en internationell konferens där frågan diskuteras. Den bolivianska regeringen menar att konventionen från 1961 som kriminaliserar växten är baserad på felaktig information om växten och driver nu en kampanj att frågan ska tas upp för diskussion. USA, England och Sveriges regeringar har ställt sig emot en sådan diskussion.

– Vi menar från svensk sida att vi inte bör bryta upp konventionen, att det vore mycket olyckligt att göra det i dagsläget därför att det skulle föra en diskussion inte bara om kokabladen utan om väldigt mycket andra saker, det är vi inte betjänta av i Sverige, det är inte svensk uppfattning att vi ska göra det, sade Barn- och äldreminister Maria Larsson, som har hand om frågan från svenskt håll, till Sveriges Radio på måndagen.

Sverige anser därmed att FN-deklarationen om ursprungsfolks rättigheter är underordnad FN:s narkotikakonvention.

I Bolivia är synen på kokan annorlunda. Så här svarade några av dem Latinamerika.nu pratat med om växtens betydelse:

Quechuakvinna som säljer koka på en marknad i Cochabamba:

– Kokan är helig och många här skulle inte överleva utan den. Kokablad är den bästa naturliga medicinen. Den är bra mot magproblem, diabetes och många använder även koka för att lugna nerverna.

En kur mot reumatism är att mosa bladen och blanda med urin. Man lägger det sedan på till exempel det onda knäet och dagen efter är smärtan borta. Urinen kan även bytas ut mot alkohol.
En äldre ritual som mina föräldrar gjorde var att man på utvald plats lade fram en aguayo (traditionellt tygskynke) och på den lade man sedan offergåvor, som rökelser och kokablad. Allt begravdes senare. Det var totalt förbjudet att förspilla bladet förr, det gjorde man enbart om man skulle offra till Pachamama (moder jord).

Priset på koka har gått upp avsevärt de senaste åren. Förr i tiden kunde 50 libras (ca 25 kilo) kosta 50 bolivianos (ungefär 50 kr) jämfört med nu då det kostar mellan 1500 och 1800 bolivianos. En av orsakerna till prishöjningen ar att man exporterar bladen till USA och det blir svårare att få tag på här i Bolivia.

Lidio Guerrero Toro, ledare i Santa Cruz för MST-B, Movimiento Sin Tierra Bolivia, de jordlösas rörelse:

– Koka är en medicinsk växt, som också kan användas för hålla sig vaken, den ger en styrka och har potential. Det är medicin mot magont och mot kyla. Några säger att det är en drog men det är bara lata som smugglar den för att göra knark. Vi vet att den är uppiggande, på landsbygden används den av bönderna som arbetar på fälten. Jag tycker kokaväxten borde vara laglig, men den är förbjuden för att drogfabriker använder den, det är ett problem som bör analyseras.

Felipa Merino, ledare för FNMCIOB-BS i Santa Cruz-departamentet, Bartolina Sisa, som organiserar kvinnliga bönder och ursprungsfolk:

– Kokan är helig och vårt folk har använt den sedan forna tider. Vår regering här i Bolivia har bett om att göra kokan laglig. Koka är inte kokain, det är människor som gör den till kokain. Koka tuggas av människor på landsbygden, men även av dem inom transportsektorn och av studenter för att de ska orka studera. Vi kommer att slåss in i det sista för att koka ska bli laglig i världen.