Af Annika Vargas
www.latinamerika.nu
LA PAZ, 3. September 2011: Sedan 15 augosti har representanter för Bolivias 36 ursprungsfolk marscherat från norra Bolivia mot huvudstaden i protest mot regeringens avtal med Brasilien om att bygga en motorväg som går rakt genom ett enormt naturreservat som ägs kollektivt av Yuracaré-, Mojeño- och Chimané-folket.
Folksamlingen som startade sin marsch i Trinidad, Beni för 20 dagar sedan har växt från 600 till över 1700 och kommit halvvägs på sin 500 kilometers långa färd.
Marschen väcker stort intresse både nationellt och internationellt då det inte bara rör sig om en krock mellan ursprungsfolk och regering, utan ock-så om ytterligare ett ingrepp i Ama-zonas regnskog.
Följderna blir skövling (hugst) av skog, tvångsför-flyttning av människor och utrotning av hundratals djur- och växtarter, högst kontroversiella beslut för en regering som är ledande i den internationella diskussionen både gällande utkrävande av ursprungsfolks rättigheter och respekten för moder jord.
Det omstridda området kallas för “TIPNIS” – “ursprungsfolksterritoriet och nationalparken Isiboro Sécure” och har en storlek på 1,2 miljoner hektar.
TIPNIS blev nationalpark redan 1965 och i 1990 tilldelades området Yuracaré-, Mojeño- och Chimanéfolket och blev ett av Bolivias 190 områden på sammanlagt 20 miljoner hektar som ägs kollektivt av olika ursprungsfolk som tillsammans skyddar områdena från att exploateras och förstöras.
Motorvägen skulle komma att dela TIPNIS i två delar och koppla samman Villa Tunari i Cochabamba med San Ignacio i Beni.
Naturligtvis finns fördelar med en utbyggd infrastruktur i Bolivia och även stora delar av ursprungsfolken, som marscherar, håller med om fördelarna med en ny motorväg som kopplar samman strategiska platser och öppnar upp för bättre handel och transport och snabbare framkomst för boende inne i reservatet. Men de ser fortfarande inte att fördelarna väger upp mot de enorma nackdelar motorvägen innebär.
Regeringen har inte gått särskilt varsamt fram med informationen kring vägbygget. President Evo Morales har vid flera tillfällen sagt att det inte spelar någon roll vad motståndarna hävdar.
Han menar att motorvägen kommer att byggas hur som helst och att det inte finns några planer på att hitta alternativa vägar runt nationalparken, uttalanden som får protesterna att blossa upp ytterligare. Många känner sig svikna av regeringen som utlovat kontinuerlig dialog med ursprungsfolken och som nu så tydligt visar motsatta attityder.
Bolivianska medier underblåser i vanlig ordning konflikterna och betonar kraftigt Morales anklagelser om att marschen finansieras av USAID och amerikanska och europeiska NGO´er. Samtidigt målas bilden upp av ursprungsfolken som oresonliga dialogvägrare med 19 omöjliga punkter på sin kompromisslista.
Om dialogen inte tar fart snarast kan situationen komma att förvärras inom de närmsta dygnen. Motdemonstranter håller på att samlas utanför La Paz för att hindra marschens intåg i huvudstaden och risken för sammandrabbning är stor.
Demonstranterna har i nuläget dåligt med mat och knapp tillgång till mediciner, vilket medför en stor hälsorisk. Bland demonstranterna, som utgörs av män och kvinnor i alla åldrar, finns även 15 gravida kvinnor och ett hundratal barn.
