Det officielle Honduras på international charmeoffensiv

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Forfatter billede

Af Annika Idenfors og Andreas Lång, www.latinamerika.nu

TEGUCIGALPA, HONDURAS, 11. Juni 2010: Frågan om Honduras återinträde i Organisationen för de Amerikanska Staterna, OAS, diskuterades bakom lykta dörrar under toppmöte i Peru. USA anser att den hårt kritiserade sanningskommissionen som ska undersöka statskuppen är ett tecken på att läget har förbättrats i Honduras.

Det officiella temat när OAS generalförsamling träffades i Lima, Peru var säkerhetsfrågor och samarbete på kontinenten. Diskussionerna om Honduras återinträde kom aldrig att ingå i den officiella dagordningen.

– Det finns ingen möjlighet att hinna med att ställa frågan inför rådsförsamlingen, på grund av att den är så infekterad, säger Patricia Espanosa Castelanio, Mexikos utrikesminister till New York Times.

Resultatet av mötet blev att OAS beslutade att bilda en arbetsgrupp vars mål är att återintegrera Honduras i organisationen, rapporterar den venezolanska nyhetssajten Telesur. 31 juli ska gruppen presentera ett underlag för kommande beslut om Honduras återinträde i OAS.

Anledningen till att Honduras först uteslöts ur OAS gemenskap var att man ansåg att Honduras befann sig i en situation där demokratin i landet satts ur spel rapporterar Telesur.

Honduras splittrar OAS
Åsikterna i OAS församling går isär vad gäller Honduras. USA:s utrikesminister, Hillary Clinton klargjorde deras position och förklarade att USA fördömde statskuppen och avsättningen av Manuel Zelaya 2009, men uppmanar nu OAS att återvälkomna Honduras tillbaka in i samarbetet rapporterar New York Times.

Brasilien, Bolivia, Venezuela, och Ecuador, länder som har erfarenhet av statskupper och högerregeringar som med stöd av militären tagit över makten, menar att Honduras måste vidta fler åtgärder för att kunna återvända till OAS.

– Honduras återinträde i OAS måste förenas med speciella insatser för demokratisering av landet och garantier måste utfärdas, säger Antonio de Aguilar Patriota, företrädaren för den brasilianska utrikesdelegationen rapporterar den honduranska dagstidningen La Prensa.

José Miguel Insulza, generalsekreterare för OAS, anser att det största hindret för Honduras återinträde är det faktum att Manuel Zelaya tvingas leva i exil och det strider mot normerna för de mänskliga rättigheterna och konstitutionen i Honduras, rapporterar Telesur. Zelaya flydde till Dominikanska republiken för drygt fem månader sedan och riskerar i dagsläget att ställas inför rätta om han skulle återvända till Honduras.

En sanningskommission ska utreda statskuppen
Hillary Clinton menar att läget i Honduras har förändrats sedan Porfirio Lobos regering tillträdde för att de visat intresse att vilja gå till botten med problemen i landet. Den nya regeringen har bland annat inrättat en sanningskommission som ska undersöka vad som hände före, under och efter statskuppen.

Den sanningskommission, som USA anser vara så viktig, har varit hårt kritiserat från olika människorättsorganisationer runt om i Honduras som hyser ett lågt förtroende för kommissionens arbete. Detta förklarar Gilberot Rios, chefsekreterare på den internationella människorättsorganisationen FIAN:s kontor i Tegucigalpa.

– Den honduranska regeringen försöker, tillsammans med den nordamerikanska ambassaden, att rättfärdiga statskuppen genom sanningskommissionen. Ett annat syfte är att ge straffrihet till de som begick statskuppen, anser Gilberto Rios, som arbetat med människorättsfrågor sedan 80-talet.

Fakta:
4 maj installerade regeringen i Honduras en sannings- och försoningskommission som ska undersöka händelserna före, under och efter statskuppen, skriver La Prensa, en av Honduras dagstidningar. Guatemalas före detta vicepresident Eduardo Stein kommer att leda kommissionen tillsammans med två honduraner och två andra internationella representanter. Kommissionen kommer efter åtta månader presentera en officiell rapport. Gilberto Rios, från människorättsorganisationen FIAN, menar att människorättsorganisationer och motståndsrörelsen i Honduras inte har något förtroende för kommissionen och riktar kritik mot den. Dels för att den information som anses vara konfidentiell kommer hållas hemlig i tio år. Dels för att de som utformat och många som ingår i kommissionen, inte erkänner sanningen att Honduras utsattes för en statskupp. För att vinna förtroende behöver kommissionen i sin rapport ställa ansvariga till svars för de brott som begicks under och efter statskuppen och låta offren som utsatts för brotten och det civila samhället vara en del i det arbetet, menar Gilberto Rios.