Af Marcus Berglund, www.latinamerika.nu
QUITO, 30 Oktober 2010: Spekulationerna om vad som egentligen hände i Ecuador den 30:e september fortsätter. Latinamerika.nu har tittat på en nyproducerad rapport och påståenden kring USA:s eventuella inblanding i statskuppsförsöket.
En rapport från det statsvetenskapliga forskningscentret CENAE med titeln “Det perfekta presidentmordet” beskriver statskuppförsöket som en blandning av nya och gamla metoder. Enligt rapporten var tanken att skapa kaos och göra det omöjligt att styra landet genom att skaka viktiga institutioner.
I kaoset skulle sedan andra sektorer i samhället ansluta sig. I det fall kuppförsöket misslyckades skulle skulden kunna läggas på president Correas politik och person, vilket är vad som har skett från högerpartier och många regeringskritiker.
Många brister
Enligt rapporten lanserade kuppmakarna aldrig någon tydlig kandidat till att ta över styret av landet. Militärens stöd till presidenten under statskuppsförsöket försvårade också möjligheterna att skapa en fungerande interimregering.
Rapporten pekar på flera politiska problem för kuppmakarna.
Vicepresidenten är lojal mot Correa, regeringspartiet har majoritet i parlamentet, konstitutionsdomstolen har låg trovärdighet och är oförmögen att avsätta presidenten (som var fallet vid statskuppen i Honduras) och respekten för demokratin, transparensen och den sociala kontrollen i de statliga institutionerna är större i dag och följaktligen skulle det vara svårt att få acceptans för en statskupp. Stödet för regeringspartiet Alianza País är dessutom fortsatt stort, vilket skulle kräva riggade val i ett senare skede, något som kuppmakarna inte skulle ha kapacitet till, givet det bräckliga stödet hos de statliga institutionerna.
CENAE skriver att en reform och en “uppstädning” inom polisväsendet och till viss del militären måste ske snarast för att undvika att händelserna upprepas. Rapporten är kritisk mot det faktum att händelserna inte förutsågs av underrättelsetjänsten. De “dåliga elementen” inom poliskåren tilläts konspirera och en destruktiv kultur fick gro utan att regeringen fick information om det eller reagerade.
Veckomagasinet Vanguardia publicerade i förra veckan en stor artikel om framväxten av parallella institutioner inom poliskåren med kopplingar till narkotikahandel, beställningsmord och väsentligt inflytande i den lokala politiken, speciellt i de fattiga provinserna på kusten och i Amazonas.
Bräcklig relation med sociala rörelser
Under statskuppsförsöket gick stora delar av de sociala rörelser och organisationer som traditionellt stått bakom Correa ut på gatorna för att visa presidenten och främst demokratin sitt stöd. Detta stöd anses ha varit avgörande i utgången av statskuppsförsöket. De sociala rörelserna, fackförbund med flera kräver nu en nystart på samarbetet med regeringen, som succesivt har krackelerat sedan den nya konstitutionen skrevs för två år sedan. De kräver att regeringen ska lyssna på deras synpunkter när det gäller de nya lagförslagen.
USA inblandat?
Spekulationer om en eventuell USA-inblandning har cirkulerat i kuppförsökets efterdyningar. Ecuadors utrikesminister Ricardo Patiño gick i veckan ut och antydde att det fanns infiltrörer i regeringen, parlamentet och polisen, “inte bara från USA utan även andra länder”. Han tillade dock att det här var något som har pågått under lång tid och inte kan attribueras till Obama-administrationen.
Enligt de artiklar som publicerats i ämnet, alla från tidningar med en tydlig vänsterprägel, gäller det främst två kopplingar.
Den första handlar om en rapport från 2008 som visade att den ecuadorianska polisen stod i ett ekonomiskt beroendeförhållande till USA:s ambassad när det gällde utbildning, material och insatser.
Den dåvarande försvarsministern Javier Ponce bekräftade uppgifterna och beskrev situationen som att “amerikanska diplomater ägnade sig åt att korrumpera den ecuadorianska polisen och delar av militären”.
Den amerikanska ambassadören Heather Hodges försvarade anklagelserna med att “USA samarbetar med regeringen, militären och polisen för viktiga ändamål när det gäller säkerhet”. Polisledningen gick efter rapporten ut och sa att man skulle sanktionera de poliser som på otillbehörigt vis samarbetade med USA.
Den andra kopplingen gäller det amerikanska organet NED (National Endowment for Democracy), skapat 1983 av Ronald Reagan och hans närmaste medarbetare, bland annat Norman A. Bailey, vid den tidpunkten presidentens specialassistent för nationell säkerhet. Syftet var att “främja demokrati i världen”. NED spelade en stor roll i att destabilisera Sandinista-regeringen i Nicaragua genom att infiltrera strategiska sektorer av samhället. I Venezuela stödde NED alla grupper inblandade i statskuppen i Venezuela 2002 och har fortsatt att finansiera oppositionen sedan dess.
2005 bildas i Ecuador CEIE (Corporación Empresarial Indígena del Ecuador), en organisation vars syfte är att “främja den lokala och regionala ekonomiska tillväxten i ursprungsfolks samhällen”. Ursprungsfolken har alltsedan 90-talet varit en tung politisk maktfaktor i Ecuador. Enligt obekräftade uppgifter ska det vara NED och USAID som finansierar och står bakom organisationen, tillsammans med de välkända politikerna Àngel Medina, Mariano Curicama, Lourdes Tibán, Fernando Navarro och Raul Gangotena. Organisationen har tre hedersmedlemmar, av vilka den tidigare nämnda Norman A. Bailey är en.
Tunga politiker, även från regeringspartiet, som onekligen skulle kunna ta enkla politiska poänger genom att peka ut “imperiet”, har dock upprepat i sina analyser att det inte har funnits någon direkt koppling till USA i kuppförsöket.
Fakta:
30:e september revolterar poliser i en landsomfattande strejk mot vad de anser som ett svek från president Rafael Correa, då en ny lag tog bort poliskårens och till vis del även militärens privilegie- och bonussystem. Correa attackeras av uppretade demonstranter och söker skydd i det närliggande polissjukhuset. I spåret av polisernas strejk utbryter kaos i landet då medborgarnas säkerhet är satt ur spel, med plundringar och bankrån som följd, främst i den största staden Guayaquíl. En grupp poliser barrikaderar sig runt polissjukhuset i Quito där Correa befinner sig och vägrar släppa ut honom.
Militären går ut och meddelar att de stödjer presidenten. Undantagstillstånd utlyses. Under tiden har stora delar av de sociala rörelserna och vanliga medborgare samlats i en motdemonstration i centrala Quito, och uttrycker sitt stöd för demokratin. Vålsamma sammandrabbningar mellan den revolterande polisen och den civila befolkningen utbryter när de senare man vill frita Correa. Till slut fritas presidenten av en specialstyrka inom polisen. Under fritagningen beskjuts bilen där Correa färdas och en polis ur specialstyrkan dör. Presidenten anländer till ett centralt torg där människor samlas och tackar för deras stöd.
6 personer dör och 193 skadas i statskuppförsöket, enligt officiella siffror.
