Latinamerikansk forskningsinstitut: Migranter er udsatte i krisetider

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Forfatter billede

Af Marcus Berglund, www.latinamerika.nu

QUITO, ECUADOR, 28. september 2010: Den globala ekonomiska krisen och tuffare lagar har slagit hårt mot de ecuadorianska migranterna i Europa och USA. Det säger Giaconda Herrera som forskar om migrationsströmmar på det latinameriknske forskningsinstitut FLACSO i Ecuador.

Enligt det spanska statistikinstitutet INE lever och arbetar nästan 400.000 ecuadorianer i Spanien, både som papperslösa och skrivna i landet. Spanien är ett av de länder där krisen är djupast med bland annat utbredd arbetslöshet. Människor med bakgrund som migranter är starkt överrepresenterade i den officiella arbetslöshetsstatistiken, som i dagsläget ligger på hela 20 procent. Giaconda Herrera menar att lågkonjunkturen har inneburit både ett ekonomiskt och psykologiskt bakslag för ecuadorianerna.

– Alla har fått det svårare på grund av krisen, men migranterna har tagit den största smällen på grund av deras redan utsatta situation. De har skickats tillbaka till samma förhållanden som de var i när de först kom till landet. Från att ha stadgat sig med lägenhet och jobb och utan egentliga planer på att återvända så har man börjat tänka på sig själv som invandrare igen.

De finns många strategier för att klara det hårdare klimatet, förklarar Giaconda. Istället för ett jobb så har man tre och istället för att bo en familj i en lägenhet så delar man med andra. De finns även många familjer där de äldsta barnen åker tillbaka så att föräldrarna kan arbeta mer. Men att det hårdare klimatet skulle få folk att återvända tror hon inte.

– Folk kommer inte att ge upp allt som de offrat och kämpat för bara för att åka hem med ingenting. Så för att inte tvingas att återvända så hittar man nya sätt att klara krisen på istället. Även om det innebär ett ordentligt steg tillbaka.

Komplexa migrationsströmmar

Ecuador upplevde under åren runt millennieskiftet en häftig utvandring
på grund av den ekonomiska krisen i landet, främst till Italien och
Spanien. 2004 avstannade utvandringen något då flera europeiska länder ingick Schengen-avtalet och började kräva visum för bland annat ecuadorianer. 2005 gav dock den spanska regeringen uppehålls- och arbetstillstånd till drygt en halv miljon illegala invandrare, vilket även underlättade familjeåterföreningen. Invandringen avmattades sedan lite när Spanien drogs in i den ekonomiska krisen 2007.

Sedan 2006 har antalet ecuadorianer minskat från drygt 460 000 till strax under 400.000, enligt INE. Många åker dock inte hem utan reser vidare till andra länder i Europa för att jobba, skriver den spanska dagstidningen Expansión som uppskattar ”arbetskraftsutvandringen” till över 300.000 under 2009. Utvecklingen bör också ses i ljuset av det fortfarande låga antalet hemvändande. Varken de ecuadorianska eller de spanska programmen för att hjälpa migranter att återvända har mer än några tusen anmälda personer. Enligt de statliga spanska och ecuadorianska statistikinstituteten har sammanlagt 1750 ecuadorianer hittills anmält sig till det spanska initiativet och drygt tusen till det ecuadorianska, varav mer än hälften i det senare programmet utgörs av migranter från USA.

Det är fortfarande många fler som emigrerar antingen på olagliga
vägar eller genom att återförenas med sin familj jämfört med hur många
som kommer tillbaka. Möjligtvis har antalet som lämnar sjunkit
litegrann på grund av krisen, men vi har absolut inte sett något
massivt återvändande. Demografiska och sociala strömmar är alldeles
för komplexa för att regeringarna själva ska kunna kontrollera dem, säger Giaconda Herrera.

Kriminalisering

Dörren till den andra stora destinationen, USA, har varit stängd sedan många år. Vägen till den amerikanska drömmen går helt via olagliga och riskfyllda leder. Migrationen är mindre än till Europa men fortfarande kontinuerlig.

Det finns en betydande andel papperslösa ecuadorianer i USA. Våra undersökningar visar att det finns folk som går 10 år eller mer som illegala invandrare utan att åka hem ens på besök. Finns man inte registrerad någonstans så innebär det dessutom att ingen familjeåterförening är möjlig.

Den stora andelen papperslösa människor är en stor fråga i USA som har gett upphov till politiska lagförslag i olika riktningar. Delstater som Arizona har gått mot en kriminalisering av invandrare. Den nya omdiskuterade lagen, vilken gör det till ett brott att vistas i delstaten utan korrekt dokumentation, ger polisen en mängd befogenheter för att bekämpa detta brott. Det är den hårdaste lag som någonsin införts i USA för att bekämpa den illegala invandringen. Flera nyhetsbyråer rapporterar att Arizonas gator ekar tomma när människor i massor lämnar för andra närliggande delstater i landet. Enligt det ecuadorianska statliga institutet SENAMI finns det ungefär 10.000 ecuadorianer i Arizona. Ecuadors migrationsminister Lorena Escudero utlovar juridisk och annan hjälp för de som råkar illa ut i delstaten på grund av den nya lagen.

– Kriminaliseringen av migrationen måste bekämpas av alla som tror på den mänskliga rättigheten till fri rörlighet och som ser på migration som en livsmöjlighet och inte som ett brott. Brottet begås istället av staten, om den förvägrar en person dennes grundläggande rättigheter, sade hon på en presskonferens i samband med den nya lagen.

Parallellt med det hårdare klimatet vid USA:s gräns mot Mexiko så har en social rörelse vuxit fram runt kravet på en legalisering av det stora antalet papperslösa invandrare. Manifestationer i Los Angeles och New York har lockat tiotusentals människor och på USA:s Sociala Forum i juni i år samlades hundratals gräsrotsorganisationer i ett gemensamt ställningstagande i migrationsfrågan.

Det står klart att oavsett vilken riktning migrationsfrågan tar, så är en snar lösning på problemet med USA:s papperslösa en nödvändighet. Giaconda Herrera tror att en legalisering i längden oundviklig, både ur Ecuadors och USA:s perspektiv.

– Vi har en situation där en stor del av den ecuadorianska befolkningen är beroende av pengar som förvärvas och skickas från ett samhälle som “inte existerar”. Som inte existerar i statistiken, hos bankerna eller någonstans i samhället enligt de officiella registren. Frågan är egentligen inte om folk fortsätter att emigrera till USA, utan vad vi gör med alla dessa papperslösa människor som utgör en så viktig kugge både i det ecuadorianska och det amerikanska samhället, betonar hon.

Fakta:

Mellan 1980 och 2004 emigrerade drygt 1.200.000 ecuadorianer. Utvandringen exploderar 1998 och når sit höjdpunkt 2000 med 175.922 emigranter. Efter det så har antalet stadigt minskat. Man beräknar att mella 1.000.000 och 1.400.000 ecuadorianer lever i utlandet, vilket representerar cirka 10 procent av den totala befolkningen. De tre främsta destinationerna är USA, Spanien och Italien.