Mishandling er hverdagskost for bolivianske skoleelever

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Sofi Önneby, www.latinamerika.nu

LA PAZ, 5. Maj 2009: Barn i bolivianska skolor utsätts dagligen för psykisk och fysisk misshandel av sina lärare och skolans ordningspersonal, rapporterar Bolivias ombudsman för mänskliga rättigheter. Latinamerika.nu har träffat tre flickor mellan 11 och 16 år för att lyssna på deras erfarenheter.

Marta, Fanny och Lucy går alla tre i samma skola i El Alto som är en fattig förstad till La Paz. De berättar att det oftast inte är lärarna som bestraffar eleverna fysiskt, utan det utförs av skolans ordningspersonal.

De bär alltid på en pekpinne. Om barnen kommer för sent till skolan, har en ofullständig uniform eller inte har gjort sina läxorna blir de bestraffade. Elever, som kommer försent kan tvingas springa runt skolgården i en timme. Det straffet gör att eleven missar en hel lektion. Men det vanligaste är att barnen får rapp med pekpinnen över handflatorna eller stjärten.

– De brukar slå en, två eller tre rapp och de slår så hårt att vissa börjar gråta. Min syster har en lärare som slår 20 gånger. En gång gick pekpinnen av. Jag hade en lärare som hade en treremmad gummipiska som hon slog oss på händerna och rumpan med. Det var jättehemskt, berättar Lucy 11 år.

Psykisk misshandel

Förutom att barnen utsätts för fysisk misshandel blir de förolämpade och förödmjukade framför sina klasskamrater. Det är vanligt att lärarna, speciellt på landsbygden, kallar elever dumma, odugliga, värdelösa med mera. Vissa barn hämmas till den grad att de hoppar av skolan, berättar Lidia Rodriguez, ombudsman för barns och ungdomars rättigheter i Bolivia.

– Elever som inte har gjort läxorna förolämpas genom att lärarna kallar dem åsna, säger att de inte kan någonting eller att de är korkade. När de säger sådant börjar man tro att det är sant och att man är korkad. Det känns inte alls bra, säger Fanny 13 år.

Skolorna följer inte lagen

Enligt rapporten som Bolivias ombudsman för mänskliga rättigheter publicerade i april 2009 är det i Bolivia social accepterat och anses försvarbart att misshandla barn och ungdomar.

Inom skolan används fysiskt och psykiskt våld för att utbilda och disciplinera barnen. Dessa metoder berättigas med förklaringar som att: ett rapp med linjalen får barnen att vakna till, de lär sig med hjälp av käppen och att text fastnar med blodflöde.

I de flesta bolivianska skolor anser lärarna att aga är normalt, användbart och nödvändigt. På landsbygden känner inte rektorerna och lärarna till de lagar som förbjuder aga i skolorna. I städerna finns reglerna dokumenterade men de följs inte.
De enskilda skolornas disciplinära regler överrensstämmer inte med Bolivias gällande lagar beträffande barns och ungdomars rätt. Inte heller stämmer de överrens med FN:s Barnkonvention som Bolivia skrivit under.

– Skolorna respekterar inte barnens mänskliga rättigheter. Deras intigritet och värdighet kränks, säger Lidia Rodriguez. Föräldrar måste i början av skolåret skriva under att de accepterar skolans regelverk och att de frånsäger sig rätten att opponera sig mot skolans tolkningar av reglerna.

– Min systerson blev så hårt dragen i örat att han började blöda. Då gick min syster till skolan för att prata med läraren som skyllde på att min systerson inte lyssnade på lektionerna. Men jag tycker ändå inte att man ska få göra så mot barn, säger Marta 16 år.

– De flesta lärare får fortsätta arbeta helt ostraffade. Det högsta straffet som har utfärdats är att den skyldige läraren flyttas till en annan skola. Det finns inga exempel på att en lärare har blivit permanent avstängd, säger Lidia Rodriguez.

Marta tror att behandlingen som hon och hennes klasskompisar får i skolan skadar dem känslomässigt.

– Ett mycket bättre sätt att straffa oss på om vi inte har gjort läxan är att ge oss bakläxa eller extrauppgifter. Jag tror att man lär sig bättre på så vis än genom slag, säger Marta.