Af Roxana Ortiz, www.latinamerika.nu
Enligt Amnesty International är Nicaragua det land i Latinamerika där det begås mest våld mot kvinnor. Den nicaraguanska polisen har i samarbete med den svenska polisen inrättat ett utbildningsprogram hos Polisenheten för Kvinnor och Barn. Syftet är att förändra gärningsmännens våldsamma beteende. Kvinnorättsorganisationer är kritiska till satsningen.
Kvinnomisshandel tillsammans med sexuellt våld är de två vanligaste brotten mot kvinnor. Enligt Forum Syd, utsattes 140.000 kvinnor för våldsrelaterade brott år 2007 och majoriteten av dem var sexuella övergrepp.
Mats Palmgren, polisintendent för Västra Götalandsregionen och programsamordnare för svensk polis i Nicaragua, har arbetat i landet sedan 1990-talet.
– Mekanismen rörande våld i nära relationer skiljer sig inte mellan länder avseende maktstrukturer och genusperspektiv, men däremot har jag en bestämd uppfattning om att våldet är betydligt mer utbrett i Nicaragua och att det finns en större acceptans för det än det finns i Sverige, säger Mats Palmgren.
Satsningarna görs inom ramen för ett samarbetsprogram mellan svensk- och nicaraguansk polis som finansieras av Sida (svensk Danida). Det är ett program på 80 miljoner kronor och har fyra komponenter. En viktig komponent i programmet handlar om våldsbekämpning i nära relationer. Det ska göras med hjälp av psykologerna på polisenheten för Kvinnor och Barn. De ska vidareutbildas för att kunna arbeta med att förändra gärningsmännens beteende.
”Jag vill att han ska förändras och att ni skrämmer upp honom”
Nicaraguas polischef för Enheten för Kvinnor och Barn, Mercedes Ampié, anser att det är avgörande att även arbeta med förövaren. Hon menar att polisen under 15 år har jobbat med att stärka kvinnan, få henne att anmäla mannen och stötta henne i processen.
– Vi har identifierat att våldet mot kvinnan ökar när hon återvänder till hemmet, till sina barn, efter att hon har startat en rättprocess mot förövaren. Det är klart att vi måste fortsätta jobba med att stärka kvinnan men vi måste även jobba med den skyldige till våldet.
Enligt Mercedes Ampié, handlar det inte om att förringa brottet som begås mot kvinnan. Personen som begår ett brott ska avtjäna sitt straff menar hon. Men det handlar även om att kunna identifiera aggressiva män som har potential till att förändra sitt beteende gentemot kvinnor.
– Det är där vi kan göra något. Offret säger många gånger: ”jag vill inte att han ska åka in i fängelset”, ”jag vill att han ska förändras och att ni skrämmer upp honom.” Det är sådana fall som vi måste identifiera för att hjälpa både henne och honom. För att på så sätt stärka hemmet. Våldet mot kvinnan börjar oftast i hemmet.
– Om rehabiliteringen är individuell kommer den att göras på polisenheten, men vi måste även leta efter större lokaler där vi kan ha rehabilitering för större grupper, säger Mercedes Ampié.
Kvinnorättsorganisationer är kritiska
Marta Mungía, direktör för Acción Ya, en organisation som stöttar misshandlade kvinnor, är kritisk.
– Att behandla männen utifrån ett psykologiskt perspektiv är att förringa förtrycket som är politiskt, ideologiskt och kulturellt förankrat. Någonstans så rättfärdigas männens våldsamma attityd mot kvinnorna om man väljer att satsa på terapi. Och jag tror att detta kan vara en utlösande faktor, som istället för att motverka våldet mot kvinnan, får våldet att öka.
Marta Mungía menar att männen kan nöja sig med att säga: ”nu har jag varit på behandling så nu är jag frisk”, men när de väl kommer hem så kan de återigen hamna i samma mönster.
Fatima Millón, taleskvinna för Nätverket Kvinnor mot Våld, anser att det är fel att både resurser och utrymme tas från en enhet som redan är ekonomiskt svag. Hon har vittnat om fall där det har rapporterats om misshandel men att polisen inte har kunnat rycka ut då pengar till bensin har saknats.
– Den här satsningen handlar inte om att ge en bättre omsorg åt offren. För att arbeta med mäns våld mot kvinnor så måste man arbeta med förebyggande insatser och inte med behandling.
Satsningen på männens behandling och rehabiliteringen av männen är patriarkaliskt grundat, anser Fatima Millón.
– Varför måste instansen som arbetar med kvinnor som har utsatts för våld även ta hand om männens problem?
Angela Peralta, engagerad i det lokala Nätverket Kvinnor mot Våld, menar att Enheten för Kvinnor och Barn är ett utrymme skapat för ge trygghet och säkerhet åt offren. Hon påpekar även att dessa enheter uppstod tack vare engagerade och organiserade kvinnors kamp.
– Att polisenheten ska jobba med förövaren är fel. Det är som att vara part och domare på samma gång. Det är inte Enheten för Kvinnor och Barn som ska ta hand om detta. Att ge behandling åt förövaren borde ligga hos kriminalvården.
Marta Mungía, tillsammans med andra kvinnorättsorganisationer, kommer att fortsätta diskutera med nicaraguanska polisen innan programmet körs igång. Men hon påpekar att organisationerna som arbetar med kvinnans rättigheter inte rådfrågades om programmet.
