Peru giver asyl til bolivianere, der anklages for folkemord

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Jessica Nilsson, www.latinamerika.nu

LA PAZ, 13. Maj 2009: Peru har gett asyl till en boliviansk exminister och överväger att ge asyl till ytterligare tre bolivianer. Detta trots att Bolivia begärt att få vederbörande personer utelämnade för brott mot mänskligheten under det så kallade gaskriget 2003 inför en stundande rättegång.

Bolivias president Evo Morales har kallat Perus agerande för en provokation mot Bolivias folk och brist på respekt för lag. Incidenten har lett till ytterligare frysta relationer mellan de båda andinska länderna.

Expresident Sánchez ”Goni” de Lozada gav i oktober 2003 order om att sätta in militär mot protesterande civilbefolkning. Över 60 personer dödades och ett hundratal skadades. De folkliga protesterna gällde utsäljningen av landets naturgasresurser och kravallerna är i Bolivia kända under namnet “gas-kriget”.

Först under Evo Morales regering har processen med att få de ställa de ansvariga till svars tagit fart. Den 18 maj startar rättegången där åtalen bland annat lyder folkmord och de anklagade riskerar 30 års fängelse. Förutom expresident Sánchez ”Goni” de Lozada står ytterligare runt 17 ministrar och högt uppsatta personer åtalade.

Peru har gått rakt emot Bolivias regerings önskemål om att utelämna de åtalade personerna och istället gett en av de ansvarige ministrarna, Jorge Torres, asyl. Ytterligare två asylansökningar är under bearbetning.

Evo Morales ifrågasätter hur Alan García kan begå samma “misstag” som USAs tidigare president George Bush som gett expresident Sánchez ”Goni” de Lozada fri lejd i USA. Sánchez ”Goni” de Lozada lever sedan händelserna i oktober 2003 till USA. Evo Morales har redan tagit upp frågan med USAs president Barack Obama om att få de av de anklagade som flydde till USA utelämnade.

Alan García har på Evo Morales anklagelser lungt svarat att “ingen kan säga till ett annat land, vem de bör eller inte bör ge asyl till”.

Händelsen har förstärkt de dåliga relationerna mellan länderna som rått sedan högervingade Alan García blev vald till president i Peru (medan Bolivias president Evo Morales för en vänterinriktad politik). Peru vill ha frihandelsavatal med USA vilket Bolivia motsätter sig. En av Alan Garcías ministrar ska vid ett tillfälle ha kallat Evo Morales för “chabacano” vilket kan översättas med “obildad tölp”. Alan García retade också gallfeber på Evo Morales då han i samband med att Bolivia i mars i år höll minnesdag över att ha förlorat sitt hav för 130 år sedan sade att Morales borde inse att Bolivia avsade sig havet för länge sedan.

Det är inte första gången som just asyl-frågan är på tal i Latinamerika. 2007 begärde Perus regering att få Bolivias regerings informationsansvarig och tillika tidigare medlem av peruanska vänsterorganisationen Tupac Amaru utelämnad för att ställas till svars för terroristrelaterade brott. Bolivia vägrade och kallade vederbörande Walter Chávez för politisk flykting.

Förra månaden lät Peru den venezulanske oppsotionsledaren Manuel Rosales få asyl trots att Venezuela ville få honom utelämnad för korruptionsbrott.

Kubanska läkare som hoppat av ett solidaritetsprogram under vistelse i Bolivia och ansökt om asyl har för Evo Morales blivit en huvudvärk, då han inte velat stöta sig med Kubas regering.