To uafhængige undersøgelser: Det, der skete i Pando, Bolivia, var en massakre

Hedebølge i Californien. Verdens klimakrise har enorme sundhedsmæssige konsekvenser. Alligevel samtænkes Danmarks globale klima- og sundhedsindsats i alt for ringe grad, mener tre  debattører.


Foto: Kevin Carter/Getty Images
Redaktionen

Af Leandro Schclarek Mulinari, www.latinamerika.nu

LA PAS, 3. December: Det som hände den elfte september i Pando var en massaker på obeväpnade småbönder. Den oppositionella guvernörens kontor var högst delaktig genom ställa till förfogande transportmeddel och traktorer, samt mänskliga resurser i form av anställda. Detta är slutsatserna från två oberoende utredningar som i dagarna presenterats.

11 september 2008 är en markör för Bolivia. I Porvenir och Filadelfia, två mindre samhällen i regionen Pando, skulle ursprungs- och småbrukarnas organisationer samlas för att demonstrera mot att det nationella jordbruksinstitutets kontor, INRA, intagits av så kallade “pro-autonomi”-grupper.

Det blev dock inte som dessa tänkt. På väg till mötet hejdas man av beväpnade grupper, som bland annat byggt en vallgrav för att omöjliggöra ursprungs och småbrukarnas framfart. På bilder som cirkulerat syns bland annat människor undfly skottsalvor som riktas mot försvarslösa som simmar över en flod.

Det exakta antalet döda är ännu oklart. Ännu saknas människor, och enligt olika källor rör det sig om 17, 20 eller 26 mördade småbönder/ursprungsfolk samt två stycken från “pro-autonomi”-sidan.

Som en konsekvens av händelserna utlyste regeringen undantagstillstånd i denna norra region, och grep dess folkvalda guvernör Leopoldo Fernández anklagad för att vara intellektuellt ansvarig för det som av regeringen redan då beskrevs som en ”massaker”.

Sedan dess sitter Fernández i fängelse och flera högt uppsatta tjänstemän inom hans administration har flytt över gränsen till Brasilien.

Händelseförloppet har dock varit omdebatterat. Oppositionen har anklagat ministrar för att ha anstiftat de sociala rörelserna att marschera och att det som utspelade sig i Pando var mellan två jämnbördiga parter som båda är medskyldiga till det inträffade: man har således ifrågasatt att det rört sig om en massaker.

Denna typ av versioner finner inte stöd från de båda oberoende rapporterna som nu tagits fram, den ena framtagen av en sanningskommision från UNASUR (Unión de Naciones Suramericanas). Koordinatrören har varit argentinaren Rodolfo Mattarollo, som tidigare haft flera uppdrag för FN.

På presskonferensen efter att rapporten överlämnats till Bolivias president Evo Morales, fick Mattarollo utstå hård kritik från de lokala medierna, som med sina frågor insinuerade att man tagit part för regeringen och inte gett tyngd åt oppositionens deklarationer.

– Deras förklaringar till det inträffade är otroliga, så som att småbönderna skulle skadat varandra, svarade han, uppenbart irriterad.

Den andra rapporten som tagits fram är från Bolivias motsvarighet till Sveriges Justitieombudsman, JO. Även den rapporten förkastar idéen om att det skulle rört sig om en konfrontation mellan två jämbördiga parter, så som idéen att småböndernas organisationer förberett sig inför sammandrabbningen genom att beväpna sig, så som vissa uppgett:

– Detta motsägs av enkel logik. Tar en mamma med sig sitt barn till ett krig, frågar JO:n Waldo Albarracin retoriskt i en intervju.

I slutsatserna och rekommendationerna från båda rapporterna framgår att det ännu finns mycket kvar att undersöka, så som de historier som cirkulerat om att barn skulle dödats, men även vad gäller sexuella övergrepp samt vad som hänt med dem som ännu är försvunna.

I samband med Evo Morales mottog rapportens från UNASUR uttryckte han:

– Allt detta skedde på grund av några människors behov att försvara sina politiska position, för att på så sätt stärka sin ekonomiska makt som är uppbygd kring enorma jordtillgångar.