Af Marcus Berglund, www.latinamerika.nu
BOGOTA, 2. Mars 2010: Colombias konstitutionsdomstol förkastad fredag ett förslag om att låta den sittande presidenten Álvaro Uribe kandidera för en tredje mandatperiod. Förslaget röstades ner med förkrossande 7 röster mot 2. Uribe omvaldes i 2006 efter en förändring av konstitutionen som tillät presidenten att sitta ytterligare en mandatperiod.
Då fastlogs även att en tredje period inte var aktuell, eftersom det skulle rubba den konstitutionella maktbalansen. Detta på grund av presidentens rätt att utse höga poster i de olika politiska institutionerna. Fredagens dom hyllas, i såväl nationell som internationell media, som ett friskhetstecken för landets demokrati.
Ingen tydlig efterföljare
Direkt efter fredagens dom annonserade den förre försvarsministern tillika Uribe-favoriten Juán Manuel Santos sin kandidatur till presidentposten. En ny undersökning visar dock att endast en tredjedel av de 46 procent som skulle ha röstat för Uribe kan tänka sig att lägga sin röst på Santos.
Samtidigt vinner Medellíns borgmästare Sergio Fajardo och en handfull personer i kretsen runt Uribe mark. Trots den osäkra utgången spås valet främst bli en uppgörelse mellan kandidater i den politiska mittfåran. Det pekar på att Uribes hårdföra ”demokratiska säkerhetspolitik”, basen för hans popularitet, fortsätter in i nästa mandatperiod, oavsett vilken kandidat som går vinnande ur striden.
Kritiserad men ändå populär
Uribes politik har kännetecknats av en konservativ doktrin och hårda nypor, främst genom den kompromisslösa linjen i FARC-frågan. Avsaknaden av politiska alternativ har enligt kritiska röster lett till att stora sociala frågor som fattigdom, ojämlikhet, arbetslöshet och den ojämna fördelningen av mark helt har försummats.
De ständiga brotten mot de mänskliga rättigheterna är ett annat område där presidentens hållning kritiserats. Colombia fortsätter alltjämt att vara en demokrati med alarmerande inslag av omfattande systematiska övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. I en FN-rapport från förra året kritiseras bland annat den prekära säkerhetssituationen för människorättsförsvarare, fackligt aktiva, systemkritiska studenter och journalister.
Därtill kommer de strukturella problemen med politiska och ekonomiska kopplingar mellan illegala väpnade grupper och politiker. Uribe har anklagats för att spela detta korrupta system i händerna och bidra till det hårda klimatet. Ett flertal politiska skandaler har framdagats under hans åtta år vid makten.
Paradoxalt nog har Uribe åtnjutit en historiskt sett rekordhög popularitet. Efter konstitutionsdomstolens beslut meddelade han att ”han lovar att fortsätta tjäna sitt land på ett eller annat sätt under resten av livet”. Det återstår att se vilken roll presidenten kommer att spela i den stundande valkampanjen, som ska dra de första penseldragen av ett Colombia efter Uribe.
Colombias presidentval äger rum 30 maj.
