Af Johanna Kvarnsell, www.latiamerika.nu
På måndagen den sjunde februari demonstrerade flera hundra i Ecuador för frigivningen av tre ursprungsledare från Amazonas.
Slagord som “Frihet, frihet, frihet!” och ” Los shuars unidos jamas sera vencidos (Ett enat Shuarfolk kommer aldrig att besegras).” ekade genom Quitos centrala delar på måndagsförmiddagen.
Hundratals människor hade kommit från olika delar av Ecuador för att ge sitt stöd åt och begära frigivning för tre ledare från Shuarfolket i Amazonas, Pepe Luis Acacho, Pedro Mashiant och Fidel Kaniras, som häktats misstänkta för sabotage, terrorism och mord respektive dråp.
>strong>Protester mot vattenlagen
De tre ursprungsfolksledarna är misstänkta för inblandning i de protester mot en ny vattenlag som i september 2009 ledde till att en av demonstranterna, läraren Bosco Wisuma, dog. Ecuadors regering hävdar att Wisuma dödades av sina egna meddemonstraner medan ursprungsfolksorganisationer står fast vid att han dog av polisens kulor.
Carmera Naimatey, aktiv i ursprungsfolksrörelsens partipolitiska gren Patchakutik, är en av de som rest till Quito ändå från Amazonasprovinsen Morona Santiago för att visa sitt stöd för de häktade ledarna.
– Regeringen måste förstå att vi också är människor och att vi vill leva i fred, säger hon innan demonstrationen börjar.
Hon menar att anklagelserna mot de tre ledarna från Amazonas är politiska. Som många andra menar hon att den bakomliggande orsaken är att regeringen vill ha fri väg fram till de naturresurser som finns i landet och som ursprungsfolken vill skydda.
Utbrett problem
Händelsen i Ecuador är inte alls unik. Under de senaste åren har sociala rörelser i hela Latinamerika sett hur det bli allt svårare att utkräva sina rättigheter då ledare och aktivister anklagas för terrorism och sabotage efter att ha deltagit i sociala protester. De jordlösas rörelse MST i Brasilien, ursprungsfolk i Peru och folkgruppen Mapuche i Chile är bara några exempel på sociala rörelser som klassats som terrorister.
Politisk förföljelse är inget nytt fenomen i Latinamerika. Men till skillnad från tidigare verkar de organisationer som nu ser sig förföljda i länder med demokratiska och till och med vänsterinriktade regeringar.
Inte heller i Ecuador är kriminalisering av sociala protester något nytt, men många hade nog hoppats att det skulle bli bättre under vänsterpresidenten Rafael Correa.
Carmera Naimatey är övertygad om att förföljelsen av ursprungsfolkrörelsen i stället har blivit allt värre i Ecuador.
– Under den här regeringsperioden genomlever vi de värsta stunderna hittills, säger hon.
Stöd från exregeringsmedlem
En av de som protesterat mot häktningen av ursprungsfolksledarna är Alberto Acosta, tidigare en av huvudfigurerna i det ecuadorianska regeringspartiet, numera en av dess största kritiker.
I ett uttalande angående skriver han:
“Det här visar på hur lättvindigt anklagelser om terrorism och sabotage används. Under de senaste åren har man återigen börjat att slänga ur sig den sortens anklagelser i samband med folkliga protester…det var nyliberalernas strategi, att förfölja de som försvarade livet som terrorister för att de transnationella bolagen skulle kunna utvinna naturresurser i strid mot naturen och mot lokalsamhällena.
Acosta påminner också om att man när den nya konstitutionen skrevs 2008 gav amnesti åt 600 terroristanklagade eftersom man ansåg att de anklagade hade känt sig tvungna att protestera till försvar för ett liv i harmoni med naturen och till försvar för naturresurserna. Han menar att den tendens till kriminalisering av sociala protester som nu visar sig går emot grundlagen.
Demonstranterna möttes av kravallpolis när de nådde fram till domstolen i Quito för att begära frisläppandet av de tre häktade.Ecuadors nya konstitution ger omfattande rättigheter för både naturen i sig och för ursprungsfolk, men landets lagar är inte alltid lika radikala.
På tisdagen beslutade en domare att de tre Shuarledarna skulle släppas ur häktet, efter att deras representanter lämnat in en protest mot häktningen. De tre är dock fortfarande brottsmisstänkta.
