Human Rights Watch: Politisk vold er en del af den honduranske hverdag

Forfatter billede

Af Aron Lindblom, www.latinamerika.nu

TEGUCIGALPA, HONDURAS, 13. februari 2011: Det är fortfarande vanligt med våld och hot mot journalister, människorättsförsvarare och politiska aktivister i Honduras, skriver Human Rights Watch (HRW) i en ny rapport.

Ännu drygt ett och ett halvt år efter statskuppen har ingen dömts för de människorättsövergrepp som begick i och med kuppen.

Sedan januari 2010 har minst 18 journalister, människorättsförsvarare och politiska aktivister dödats. I majoriteten av dessa fall finns det goda skäl att misstänka att morden begåtts av politiska skäl, menar HRW.

I rapporten talas det också om ”systematiskt övervåld” från polisens och militärens sida mot människor som protesterade mot statskuppen. Det handlar om människor som blivit skjutna, misshandlade, godtyckligt gripna (rapporten uppskattar att mellan 3500 till 4000 personer greps på godtyckliga grunder i samband med kuppen sommaren 2009) och även flera fall av sexuella övergrepp mot kvinnor.

Kuppregeringen och armén begick även brott mot medias frihet genom att bryta eller störa sändningarna för 8 nationella tevestationer, 3 nationella radiostationer och även vissa internationella medier.

Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter har utfärdat särskilda skyddsåtgärder – ämnade att trygga säkerhet och liv för personer som utsatts för hot eller våld på grund av sitt politiska engagemang – för fler än 150 personer sedan statskuppen, varav 14 sedan presidenten Lobo tillträdde i januari 2010.

Ännu drygt ett och ett halvt år efter statskuppen har ingen dömts för de människorättsövergrepp som begick i och med kuppen. Rapporten menar att åklagarmyndighetens särskilda avdelning för människorättsövergrepp arbetar så gott de kan.

De utfärdar dock kritik mot bristen på resurser samt att åklagarmyndigheten är hänvisad till att ta polisen till hjälp för sina utredningar när det många gånger är poliser som är misstänkta. Polis och militär har i flera fall vägrat samarbeta med brottsutredarna och i vissa fall även hotat åklagare.

I fallet med mordet på Isis Obed Murillo, en ung man som sköts ihjäl i en demonstration den femte juli 2009, vägrade militären under lång lämna över sina vapen för analys av åklagarmyndigheten, och fick stöd mot åklagarna av högsta domstolen.